Ditt ärende är sparat

För att återuppta ditt ärende vid ett senare tillfälle kan du antingen gå till Min sida eller starta E-tjänsten på nytt. Du kommer då att få en fråga om du vill återuppta ärendet.

Lämna e-tjänst

Ditt ärende kunde inte sparas

Sidan innehåller fält vars innehåll inte kunde valideras. Du måste åtgärda felen eller tömma fälten innan ärendet kan sparas.

Titel

Brödtext
Vi placerar kakor (cookies) på din enhet för att E-tjänsteplattformen ska fungera på ett bra sätt. Läs mer om kakor.
Gå direkt till huvudinnehållet
Logotyp
Mina ärenden
Mina ärenden
  • E-tjänster & blanketter
Logga in
  • StartsidaPil
  • Call for papers

Call for papers

* Obligatoriska fält

Call for papers

E-postadresserna måste matcha
*

Historiskt perspektivtagande i årskurs 7

Sven Svensson, Mittskolan, Stockholm stad.

Kim Nilsson, Mittskolan, Stockholm stad

sven.svensson@mitt.edu.sthlm.se

Ett av de främsta målen med grundskolans historieundervisning är att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang i syfte att utveckla deras historiemedvetande (Lgr22). I historiedidaktisk forskning (Seixas & Morton, 2013; van Boxtel & van Drie, 2018) lyfts historiskt resonerande fram som en viktig aspekt i det historiska tänkandet och inte minst att förstå det förflutna på sina egna villkor. I vår egen undervisning har vi identifierat utmaningar med att eleverna ofta utgår från sina egna föreställningar och därmed drar slutsatser som präglas av presentism, det vill säga utgår från våra nutida föreställningar om rätt och fel – något som också identifierats i forskning (Endacott & Brooks, 2013; Seixas & Morton, 2013). I detta paper kommer vi att presentera resultat från ett FoU-projekt där vi genom en intervention försökte utveckla elevernas förmåga att undvika presentism. Undervisningen genomfördes i två klasser i årskurs 8 och beskriver hur elevernas resonemang förändrades före och efter undervisningen. Resultatet tolkades genom en historiedidaktisk modell (Endacott & Brooks, 2013) och visar att interventionen skapade bättre resonemang och att det bäst utvecklas genom att eleverna får relevanta referenskunskaper. Vi ger exempel på de inslag i undervisningen som betydde mest för elevernas utveckling vilket kan användas av andra historielärare.

Referenser:

Endacott, J., & Brooks, S. (2013). An updated theoretical and practical model for promoting historical empathy. Social Studies Research and Practice, 8(1), 41–58. https://doi.org/10.1108/SSRP-01-2013-B0003

Seixas, P., & Morton, T. (2013). The Big Six Historical Thinking Concepts. Nelson Education.

Lgr22. Läroplan för grundskolan 2022 – kursplan i historia. Skolverket.

van Boxtel, C., & van Drie, J. (2018). Historical Reasoning: Conceptualizations and Educational Applications. I S. A. Metzger & L. M. Harris (red.). The Wiley international handbook of history teaching and learning. Wiley-Blackwell.

Nyckelord: Historieundervisning, historiskt perspektivtagande, historiedidaktik

Sammanfattande text med problembeskrivning, syfte och eventuella frågeställningar, koppling till tidigare forskning, eventuellt teoretiska utgångspunkter, metod, kort om eventuella resultat och slutsatser samt studiens relevans för professionen (max 400 ord, exklusive referenser).

*

*
*

Referenser: Max 4 i text enligt APA

Tillbaka
Nästa
Avbryt

Kontakt

Besöksadress: Hans Stahles väg 13
147 41 TUMBA
E-post: medborgarcenter@botkyrka.se
Telefonnummer: 08-530 610 00
Tillgänglighetsredogörelse

Följ oss

Facebook
Instagram
Linkedin